Whatup mean mean tant!

Måndag… Helgen försvann snabbt tycker jag. I fredags firade vi ju brorsan som sagt. Det blev jättegod pastasallad, vin och tårta. Mycket trevligt! Mamma sov över till lördagen. På lördagsmorgonen när man tänker sig en skön sovmorgon vaknade jag istället 6.30. Vad gör man då? Drar iväg ett nytt Wordfeudord till herr G och tänka sig att vid 7 vaknade även han och höll mig sällis på chatten till klockan var 9 då jag klev upp (och lite senare även per sms), före mamma (tänka sig). Vi upptäckte en vovve som verkar ha kommit på villovägar i snöstormen och sprang o nosade omkring utan någon ägare. Jag försökte vissla in den till oss, men se det ville den inte alls. Slutade med att vi ringde till polisen och uppgav signalement och vart vi såg den någonstans. Under dagen blev det städning och en tupplur på 2.5 timme och kollade även lite på en film som gick på tv.

Mellon då… I brist på efterfrågat sällskap så fick jag sällskap per chatt av G som också verkade sitta själv. Vi kommenterade hela mellon tills den var slut 🙂 Som tur är har vi väldigt lika musiksmak så vi tyckte likadant om låtarna och gissade precis lika hur det skulle gå. Den som förvånade mest var Louise Hoffsten. Det var bättre än förra veckan, men ingen klockren låt jag gillade. Sean Banan var ju lite kul och fastnade som vanligt. Låt nummer 1 var okej, men ingen wowlåt. Annars var det väl inget som direkt fastnade hos mig i alla fall.

Idag var jag upp till sjukhuset igen. De tog prover fast det egentligen inte är förrän om en vecka jag skulle ha tagit ett nytt prov. Men eftersom jag varit sämre i helgen igen så ringde jag och fick komma in. Fick ett fruktansvärt dåligt bemötande där av en person. Så pass att jag faktiskt ska anmäla det till patientnämden. Man är väl i ett tillräckligt utsatt läge ändå utan att man ska behöva bli påhoppad av någon jäkla kärring också. Hon hade ingen som helst anledning till det heller. Hade det varit lite mer vanligt go och styrka i den här Norpan som det vanligtvis är, så hade jag sagt till henne på plats. Men jag hade fullt sjå med att hålla tillbaka tårarna och se mig börja gråta var det sista jag ville ge henne. Jag är lika stark som en liten fjäder just nu. Istället började tårarna rinna när jag satte mig i bilen igen och körde hem. Jag har annars bara träffat jättegullig och trevlig personal där som verkligen bryr sig om, så det var verkligen tråkigt. Det var en annan grej också hände som känns väldigt fel, men det låter jag förbi osagt här. Nu ska jag gå och sova. Natti natti

20130211-230441.jpg

Annonser
Det här inlägget postades i Familj, Festligheter, Hälsa, Livet på landet, Vinter. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Whatup mean mean tant!

  1. Åsa skriver:

    Meen lilla vän, vad var det som hände?
    Stor kram på dig!

  2. oskrivnablad skriver:

    Blir så jävla arg och ja du vet vad jag tycker att kärringen kan jobba med istället för med människor 😦
    Mellon ja, bättre än första omgången så nu har jag helt plötsligt förväntningar till lördagen 🙂
    Låter som du i det stora hela hade en bra helg. Kramar!

    • Lilla Norpan skriver:

      Ja, där skulle hon möjligtvis kunna höra hemma. Ska skriva ihop nåt i helgen och göra en anmälan faktiskt.

      Jo, något bättre än första var den faktiskt, även om jag inte hittade någon egen WOW-låt. Det fanns ändå några som höll måttet hyfsat denna gången. Lite besviken på Segerstedt dock. Trodde han skulle vara bättre. Jo, det var en skön och avkopplande helg med lite positva inslag 🙂 Kramar!

  3. stoffisen skriver:

    Nej men vad har hänt? Jag hoppas att det inte är alltför allvarigt?
    Tänker på dig ❤

    Kram
    Stoffe

  4. Mats skriver:

    Vad bra att ni ringde polisen om Jycken! Kolla om någon satt upp lapp i Irsta ”centrum”. Angående besöket på sjukhuset – tråkigt att höra. Tyvärr finns det alltid personer som kanske borde jobba med något annat än just det de gör. Blev du kränkt (vilket det låter som), kan du absolut gå vidare med ett påpekande. Att tillåta sig vara svag är att vara stark – var inte ledsen!

    kram / Mats

    • Lilla Norpan skriver:

      Jag såg inte hunden något mer sedan i alla fall så jag hoppas den kom till rätta till slut. Inget vidare väder för en hund att vara ute i, även om de har tjock päls. Man är ju alltid lite rädd att de ska springa ut i gatan också!

      Tack för de värmande orden Mats! Jag ska gå vidare med det hela. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s