Vart vägen bär…

Tog en insomningstablett i natt när jag skulle sova för att inte ligga och fundera så mycket. Vaknade med dundrande huvudvärk när det var dags att stiga upp. Fick ta 2 alvedon och gå och lägga mig en liten stund till. Jobbigt att sätta sig och åka 15 mil till Dalarna på jobbresa med huvudvärk. Huvudvärken blev ändå bättre när jag sen var tvungen att stiga upp och fick duscha. Klockan 8 kom min kompanjon och hämtade upp mig för att åka vidare mot Dalarna. Skönt att ha lite sällskap! Hon körde både upp och ner så jag kunde vila handen som fortfarande inte är bra. Väl uppe på plats så var jag tvungen att besöka toaletten och såg att det låg en lapp vid duschen där inne, men läste inte förrän jag skulle tvätta händerna: ”Kan komma upp orm ur avloppet!” Gissa om jag for ur badrummet snabbt som sjutton! Att bara ens tänka tanken på att jag skulle kunnat träffa på en orm där inne gav mig rysningar i hela kroppen. Jag hade nog dött!

Vi kom hem i hyfsad tid och kunde sätta mig i solen en kort stund innan fina Oskrivna blad (OB) kom på besök en stund, då hon var i närheten på jobbaktivitet och hade lite fritid. Mycket uppskattat! 🙂 Kvällen har tillägnats åt att kolla på 8:e avsnittet av ”Kärlek över Atlanten” och kört in lite nytt på Spotifylistan. Funderar på om jag ska börja springa igen imorgon om det inte är någon risk för att handen blir värre bara. Imorgon har vi också sommaravslutning med jobbet efter arbetsplatsträffen. Vi ska ut till ett Golf- och konferenshotell och bli bjudna på lunch. Det ska tydligen ligga väldigt fint alldeles vid vatten. Sedan vidare hem till en kollega som ska gå i pension för lite fika.

Annars försöker jag bara ta en dag i taget och se vart vägen bär mig… Nu ska jag lägga mig och läsa en stund innan det är dags att försöka sova för natten. Natti natt!

20130611-010401.jpg

Annonser
Det här inlägget postades i Arbete, Känslor, Livet på landet, Tankar, Träning, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Vart vägen bär…

  1. bubbelsblogg skriver:

    Vilken tur att kollegan kunde köra så du fick vila handen och huvudet, hoppas du mår bättre nu. Tror du skulle må bra av att komma igång med löpningen, det verkar vara en stor del av din ”må bra”- terapi. Fungerar inte löpningen så nöj dig med en prommis, frisk luft och solljuset hjälper dig läka och sortera tankarna. Kram raring

  2. Åsa skriver:

    Åh usch va jobbigt…men du fick sömn iaf?
    Låter som en mysig dag det där 🙂
    Stor kramis Åsa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s